Min älskade tjeja!

Idag gick det mycket bättre att lämna Filippa i skolan. De började med PE (gymnastik) det med en annan kvinnlig lärare. Det kom några tårar men hon gav mig en kram eller två och sen gick jag. Stod kvar och tjuv lyssna runt hörnet och hon hade slutat gråta och pratade med Selma ;-) jag är så stolt och glad att det går bra! Förstår att det tar en tid innan de hinner vänja sig vid de olika lärarna men hon är på god väg!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0